Panikångest (Paniksyndrom)

Det som i vardagligt tal kallas panikångest är ofta starka ångestattacker - panikattacker - som kommer plötsligt och oväntat.  En panikattack känns i hela kroppen. Man får ofta hjärtklappning och flera andra symptom, t.ex. svettning, svårt att andas normalt, tryck över bröstet och yrsel. Många blir oerhört rädda för dessa symptom. Personer med återkommande panikattacker söker ofta hjälp på sjukhusens akutmottagningar, eftersom de tror att panikattacken är en hjärtattack eller något annat allvarligt fysiskt fel. Panikattacker är inte skadliga för kroppen men kan leda till att man utvecklar paniksyndrom.

Paniksyndrom innebär att man är konstant rädd för att få fler panikattacker, orolig för vad de innebär (sjukdom, att tappa kontrollen, att man håller på att bli galen), eller har börjat bete sig annorlunda för att slippa fler attacker. Många med paniksyndrom är rädda för att göra saker som kan trigga panikattacker, t.ex. att åka buss eller tunnelbana, att gå på bio eller att vistas i stora folksamlingar. I de flesta fall är personen rädd för att ge sig in i flera olika situationer. 

Om man bara får panikattacker i sociala situationer, och är rädd att på något sätt göra bort sig i dem, kan det handla om social fobi. Om man bara är rädd för en viss typ av situation, t.ex. att flyga eller att vara instängd i trånga utrymmen, kan det handla om en fobi.  Läs mer om fobier här.

Varje behandling inleds med en individuell analys av hur ditt paniksyndrom fungerar, som sedan ligger till grund för behandlingen. I de allra flesta fall behöver man arbeta med s.k. exponering, vilket innebär att gradvis och på ett kontrollerat sätt utsätta sig för ångest. Att undvika ångesten, vilket intuitivt känns rätt, är väldigt ofta det som gör att man fortsätter vara rädd och fortsätter att få panikattacker. Under exponeringen upptäcker man att ångesten inte är farlig i sig, bara väldigt obehaglig.